fredag 28 september 2007

Klädval för dagen? -Rött!

Idag har jag och min sambo röda tröjor på oss. Om man kan visa solidaritet och medkänsla för frihetssträvanden på ett så enkelt sätt så tycker jag nästan att det är ens förbannade skyldighet att göra så.

Så enkelt är det.

Följ senaste rapporteringen från Burma här.

torsdag 27 september 2007

Någon förvånad?

Tja... Återigen dyker du upp saker om G.W. Bush som man inte är så förvånad över. DN skriver om hur svårt stackars George har att uttala olika namn, som tex Frankrikes Sarkozy och Kirgistan. Det jobbiga är inte att han har svårt att uttala dem, utan snarare att han inte verkar visa någon direkt vilja att vilja lära sig. Hans ointresse är lite beklämmande. Menmen.. Vi får väl se vad som dyker upp efter nästa val.

Fart, tjurfäkt, spänning

Läste en artikel i DN häromdagen. Där skriver Nathan Schachar om tjurfäktningens ställning i dagens Spanien. Artikeln var mycket intressant, men det som gjorde mig mest förvånad var nog de andra bloggarnas så onyanserade åsikter och svar.

Att bara skriva att tjurfäktningen är ett meningslöst djurplågeri förenklar det hela allt för mycket.

Nar jag pluggade i Madrid så hade jag rätt lite att göra på söndagarna. Söndagarna och måndagarna brukade jag ägna åt långa promenader runt i staden. En söndag i mars hamnade jag vid Las Ventas, den största tjurfäktningsarenan i Madrid. Jag upptäckte att tjurfäktningen skulle dra igång inom bara en halvtimme, så jag köpte en biljett och gick in. Jag hade redan innan tänkt att jag skulle kolla på minst en tjurfäktning under tiden i Madrid så varför inte just den dagen?

På programet den dagen så stod en tjurfäktning med novilleros. Detta innebär att de tjurfäktare som deltar är yngre och färskare som tjurfäktare än riktiga Matadores de toros.

Det var enbart kvartsfullt på läktarna på Las Ventas den dagen. Säsongen hade inte startat på riktigt och det var enbart ett fåtal entusiaster och några turister där. Jag satt där och hade egentligen ingen aning om vad som väntade. Min egen bild av tjurfäktning sträkte sig till Tjuren Ferdinand på julafton och iinte så mycket längre. Dock upptäckte jag snabbt att det är lite mer än man tror som stämmer i Disneys version. Banderiljärerna kom in, Picadorerna och sist Matadorerna. Tjurfäktningen drog igång och in på arenan kom den första tjuren.

En tjurfäktning är uppdelad på tre steg, eller akter (tercios/tredjedel). Första akten är att Matadoren och hans medhjälpare lockar tjuren runt arenan genom att vifta med "El Capote" (se DNs artikel). Man visar upp tjuren för publiken och låter den springa av sig. Akten fortsätter med att man lockar tjuren att stånga en Picadors väldigt vadderade häst. Tjuren stångar hästen, under tiden som Picadoren som rider hästen sticker tjuren i nacken, för att försvaga dess nackmuskler. Här börjar det börjar normalt sett tjuren också blöda en del. Under nästa akt sätter matadoren, eller hans medhjälpare banderillos i tjurens nacke. En banderillo är en färggrann pinne ned en hulligförsedd spets i änden. Här kan tjurfäktarna visa sitt mod genom att göra det på ett flertal olika sätt. Tittar man på de riktigt skickliga tjurfäktarna så är det ren konst. Rakt igenom hela tjurfäktningen så finns det krav på hur allt ska utföras. Det är inte alltid så lätt för ett otränat öga att säga om det är bra, men det är ofta lätt att säga om det är dåligt. Grace, hållning, finess och mod är bland annat nyckelord som en tjurfäktare måste hålla sig till. Under den sista akten, el tercio del muerte, är det bara Matadoren eller Novilleron själv som är ute på arenan tillsammans med tjuren. El Capote är utbytt mot den typiska La Muleta och ett svärd. Här kan Matadoren visa det han kan på bästa sätt. Efter att med hjälp av Muletan ha drivit tjuren under ett par minuter är det så dags.

Dödsstöten utförs genom att tjurfäktaren får tjuren att titta ner på marken där Muletan ligger, sticker tjuren genom skuldran och punkterar hjärtat.

Har en tjurfäktare lyckats göra allt bra, från första till sista sekund så kan han föräras ett eller båda av tjurens öron, och ibland till och med dess svans. Om han varit riktigt skicklig så kan han bäras ut, sittandes på någons axlar, genom den stora port som varje tjurfäktningsarena har.

En tjurfäktning tar normalt sett ca 20 minuter. Under en normal Feria de Toros avverkas 6 stycken tjurar under loppet av 2 timmar. Det vanligaste är då att det deltar tre olika tjurfäktare som då får två tjurar var.

Efter min första tjurfäktning i Madrid så bestämde jag mig för att ta reda på vad som var så speciellt med tjurfäktningen, så jag började gå regelbundet. Jag hann med 13 stycken föreställningar, ett otal tjurfäktningsrecensioner i dagstidningen "El Mundo", jag såg ett flertal gånger att tjuren "vann" (att han lyckades stånga tjurfäktaren, ibland allvarligt) och många öron som gavs bort. Jag såg också många bländande insatser där Matadoren gjorde saker som man inte trodde möjligt, blandat med en del undermåliga insatser där allt bara var dåligt.

Att jag lyckades bli fascinerad av tjurfäktningen är nog en högoddsare på många sätt. Jag är uppvuxen med djur och husdjur omkring mig och dessutom i "djurvänliga Sverige". Men som sagt, jag bestämde mig för att försöka ta reda på vad som var speciellt, att se bortom att det är en tjugominutersprocess att ta ihjäl en tjur. Jag kan inte säga att jag lyckades, men jag såg att det fanns något där. Att spanjorerna, som dessutom är oerhört stolta över sin kultur, skulle lägga ner en så viktig kulturyttring är en smått absurd tanke. De flesta spanjorer jag känner är inte intresserade av tjurfäktning, men de skulle inte kunna se att den skulle kunna försvinna, och de skulle heller inte önska det.

Det finns massor att skriva om tjurfäktning, men mitt bidrag i frågan begränsar sig för tillfället till:

Döm inte så fort, ta reda på fakta, sätt er och titta på 10 tjurfäktningar och läs recensionerna i el Mundo. Sen tar vi en diskussion.

torsdag 9 augusti 2007

Kvällstidningar- nej tack, men gärna samhällsinformation

För ca två år sedan bestämde jag mig.

Den av våra kära kvällstidningar som först skrev om Kicki Danielssons "svåra väg tillbaka" eller något som helst om Runar Sögaard, skulle jag bojkotta. Bojkott i detta fall betyder att inte köpa papperstidningen.

Herrarna chefredaktörer på de båda tidningarna (Skåningar och Göteborgare, jag ber om ursäkt, men era lokala tidningar räknas inte in här) verkade ha hört min bön och som genom ett trollslag lyckas, under en period av en vecka, ha både Runar och Kicki på varsin löpsedel. Pang-tjong och kvällstidningarna kommer inte köpas av mig igen.

Det var så länge sedan som de på riktigt ägnade sig åt nyhetsbevakning, så att säga att de har nyhetsredaktioner tycker jag verkligen är att säga för mycket.

Nä, nu ska jag ta en kaffe och bläddra lite i DN.

Talesätt

Sent om cider ska drinkarna vakna...

Skånska specialiteter

Efter den lilla turen i Småland och Skåne så har jag återigen blivit intresserad av den matkultur som finns i det här landet. Jag har redan i sommar hunnit prova stomp, som är ett halvtjockt tunnbröd med sirap i som gräddas på häll eller i panna. Den kommer från norra Dalarna. Nu har jag även drygat ut den tarditionella maten med isterband i Småland, och äggakaka och spettekaka i Skåne.

Som mål en dag när vi for runt på Österlen hade vi spettekaksbageriet i Östra Vemmerlöv. Vi knatade in i ett hus där färdiga spettekakor stod på rader, och provsmakningsburken stod framme. När burken var halvtom så ringde vi på en lite klocka och en trevlig kvinna i 50-årsåldern dök upp. Tyvärr kunde vi inte få komma in och kolla på hur bakningen gick till, då hon inte kommit igång för dagen, men gott och trevligt var det. Vi införskaffade tre stycken kakor av olika storlekar. Den största ska avnjutas på en liten middag i samband med min födelsedag tillsammans med hallon och glass.

Äggakakan fick vi en rejäl bit av utanför köpmansmagasinet i Smygehuk. Smaskens! Stekt rökt sidfläsk, lingonsylt och mjölk. Där har vi riktig husmanskost!

One down, a couple more to go

Under semestern i Glasriket/Skåne så hittade jag en vit Bohuskanna för en 60-lapp. Dessutom lyckades jag komplettera Ts kaffekoppsamling (han samlar på samtliga dekorer av LI-porslinet) med koppen Kanton av Stig Lindberg. Som han beskrev det: Han kved av glädje, när han öppnade paketet.

Sen fyndades det en hel hög andra grejer, för totalt ca 900kr. Två st Ekeby-vaser, en Iittala-skål "Miranda", Astragräddkanna osv. Bohuskannan var dock det jag var gladast åt.

Dessutom besöktes Johansfors glasbruk. Där kompletterade jag mina vinglas (serien Ekeby !) med ytterligare ett vinglas, samt 4 tumlare. Problemet är att serien är utgående så det blir nog svårt att hitta den i framtiden. Hårt, men sånt är livet.

fredag 6 juli 2007

Högt flygande planer/ Trött i hela kroppen

I tisdags var jag och en kompis, P, och spelade discgolf (frisbeegolf) på banan på Järva. För amatörspelare som P och mig, som brukar spela på "korthålsbanan" vid Domarringen så var det en rejäl utmaning.

Järva är en av de få banorna i landet där man måste betala för att spela och prisskillnaden mellan att spela en runda och att köpa dagkort, 40kr resp. 60kr, gjorde att vi gick två rundor.

Ett par av av hålen var riktigt spektakulära. 1:an till exempel går över en åskant. Träffar man utkastet fel hamnar man nedanför fairway och har en 5-6 meters höjdskillnad till korgen. Inte bra, men det var heller inte det värsta hålet... Jag lyckades till och med kasta bort en disc, en Valkyrie som jag hade lånat av P. Utkastet höll på att gå riktigt snett, som tur var studsade den mot ett träd. Oturligt nog spelade det ingen roll. Discen försvann in i ett snår bestående av pilträd och ett par ton brännässlor. Vi gav upp sökandet efter ett antal mindre nässelsting på armar och ben.

Kul var det, men ack så jobbigt. Dagen efter var jag matt i hela kroppen och kastarmen och ryggen ömmade. Jobbigt, men ack så kul. Jag och UKK ska försöka ta oss till den nyöppnade banan i Flottsund snart, så jag återkommer med en recension av den så småningom.

tisdag 3 juli 2007

I krig och fiske är allting tillåtet

Innan midsommarhelgen så for jag till en av fiskebutikerna i stan och köpte mig ett ABU Garcia Cardinal Excellence UL-set. Ett kastspö av tunnare modell alltså. Jag funderade för ett antal år sedan på att köpa ett liknande set, då de så kallade UL-seten (står för Ultra Light) motsvarar nog bäst de fiskar jag normalt brukar fånga. Hemma i sjön vid stugan så finns det bara aborre och gädda och med ett kraftigare spö och tjockare lina så är det helt enkelt inte så mycket sport att få upp fisken när man väl fått den på kroken. Med ett ultralätt spö och rulle så kan man få ut mer fiskeupplevelse av mindre fiskar än man får av andra spön.

Dessutom skulle vi åka upp till Älvdalen och där i krokarna så finns det både harr, öring och röding i vattnet.

Det första jag gjorde var att jag tappade rullen i golvet så att den gick sönder. Detta märkte jag dock inte förrän jag höll på att sätta ihop utrustningen på midsommaraftonens eftermiddag. Vi hoppade snabbt in i en bil och for till Älvdalens sportfiskecenter (det ligger i campingreceptionen, annars hade det nog inte varit öppet) och köpte en ny rulle, en Daiwa Crossfire, även den ultralätt förstås.

Efter att ha spenderat allt för lång tid vid Österdalälvens vatten utan att ha sett skymten av vare sig öring eller harr (eller annan fisk för den delen) så gav jag upp. Det är tydligt att Österdalälvens fiskar inte är så lättlurade.

Ett antal dagar senare befann jag mig istället i familjens plastbåt, i den sjö som jag i alla fall för ett 10-15tal år sedan kunde utan och innan. Plötsligt vänder fiskelyckan och återigen ler fru FiskeFortuna mot mig. Efter ca 2,5 timme i ett milt duggregn så har min UL-utrustning, mina Reflex- och Sonettespinnare lockat upp sju stycken aborrar i någorlunda storlek i båten. Jag var tämligen nöjd fram tills
linan skapade något skatboliknande på spolen och jag snabbt bestämde mig för att avbryta kvällens fiske.

Kvällen efter var jag ute igen. Samma plats, samma Sonettespinnare (min Reflex hade gått till botten permanent kvällen innan). Återigen skördar jag framgångar. 3 stycken aborrar tycker att spinnaren såg trevlig ut och hängde med den till ytan. Även denna kväll avslutas dock med att linan trasslar sig. Jag började ana ett mönster.

Efter ett besök på en närbelägen sportfiskebutik inser jag att det bara finns två alternativ för att undvika den tidigare utvecklingen.

1. Att inte använda spinnare.
2. Att använda en speciell typ av spinnare som kallas Mörrumspinnare som inte tvinnar linan, men som däremot kanske inte är lika attraktiv på aborre som de andra jag använder.

Det är alltid bra med alternativ, men jag var inte så speciellt förtjust i något av dem. Att sluta användare spinnare var nog det alternativ som lät tråkigast då jag just dragit upp 10 aborrar på två kvällar, på just spinnare. Att gå över till Mörrumspinnare var dock värt en chansning så jag skaffade en sådan för att testa.

Två kvällar efter den senaste fisketuren var jag och min far ute på sjön. Vi for till samma ställe i sjön. En liten vik, perfekt inramad av näckrosor men med relativt lite växter i övrigt. Aktiviteten på ytan lovade som vanligt mycket. Småfisken hoppade, vilket i alla fall jag tolkade som att de var jagade av större fiskar ur djupet, tex aborre och gäddor. Ut flög min Sonettespinnare (jag kunde inte låta bli) över vattnet, landade en bit bort och genast kände jag att någon var intresserad. Efter att ha dragit upp ett antal aborrar på kort tid så lär man sig att känna skillnad på fisk och fisk. Det som satt på min krok var en aborre. Tyvärr lossnade den innan den visat sit lilla tryne för oss. Sedan var den min fars tur att ha besök på kroken. Hans gröna Tormentor-wobbler utgjorde tydligen ett alltför smakligt mål för en STOR fisk och plötsligt pekade spötoppen mot botten. Fisken grävde ner sig i botten och lyckades därmed ta sig loss, men stor var den. Min far drog för ett par år sedan upp en 10-kilosgädda i samma vik, så han vet hur de känns, och den som släppte var stor...

Sedan var det min tur att börja pröva min Mörrumspinnare. Min förhoippning var att aborrarna skulle vara lika förtjusta i den som de var i Reflexen och Sonetten, men där fick jag tji. Inte den minsta lilla aborre visade intresse av min Mörrumspinnare. Nu hann jag inte riktigt slås ner av det, då jag istället fick två gäddor på ganska kort tid. Inga bjässar direkt, den största låg väl på ca 2 kilo. Det roliga i det hela är ju dock att en tvåkilosgädda känns en del på en UL-utrustning.

På väg in mot land på hemvägen så slängde vi i varsin wobbler. Pappa fortsatte med sin 26 grams Tormentor, jag slängde på en 4 grams liten Rappala-kopia. På väg in mot bryggan högg det igen, och ytterligare en gädda i 2-kilosklassen drillades in (bland annat efter ett ordentligt luftsprång!). Sammantaget så kan man säga att jag tog en gruvlig revansch efter den så tomma kvällen vid Österdalälvens strand, genom att dra upp 11 aborrar och tre gäddor i Sörmland istället. På det hela taget en succé för min UL-utrustning, och för sjön hemma. Vet ni vad det bästa är? Att all fisk jag fångade hemma finns kvar i sjön. Allt släpptes tillbaka för att kunna glädja kommande generationer.

torsdag 31 maj 2007

Önskelista- del 3.


Nu till 3:dje plats på min önskelista: Bohus-kanna

Porslinet tillverkades på Gustavsberg under 1950- 1960- och 1970-talen. De enfärgade dekorerna togs fram av Stig Lindberg för att vara en enkel och stilren variation till allt med skrikiga och övertydliga mönster som fanns i slutet av 50-talet och början av 60-talet. Dock efter bara ett par år lanserades Bohus-Berså (se bilden), som är ett av de starkare mönster som Gustavsberg släppte under perioden. Berså fanns i produktion mellan 1960-1974, och den andra kända dekoren på denna kanna, Blå Husar, tillverkades mellan 1968-1973.

För att förstå varför jag vill ha en kanna av denna typ, bör man tänka sig in i följande situation:

Du sitter vid en vit trädgårdsmöbel under blommande äppelträd. Solen silar sig ner mellan bladen och en ljum bris drar fram över landskapet. Framför dig på bordet står en brödkorg med nybakade kanelbullar. Du sträcker dig fram över bordet och tar tag i den immiga Bersåkannan och häller upp ett glas sval rabarerdricka.

Förstår ni nu?

Bästa citatet någonsin...

Bästa citatet någonsin:

- Det här var så dåligt att det inte borde få kallas film.

"Hans Wiklund, om Britney Spears film Crossroads"

Matiné någon?

I söndags var vi och såg månadens andra storfilm, Pirates of the Caribbean at worlds end. De recensenter som tycker att "Pirates.."-filmerna börjar gå på tomgång kan jag bara delvis hålla med.

För ett par år sedan, när den andra Harry Potter-filmen lanserades, så sågades den av ett par recensenter. Träigt skådespeleri, alltför konstiga händelser, platt dialog osv var sådant som störde dem. Då som nu händer det att recensenter skjuter ett par meter utanför målet. De lyckas inte se att filmen faktiskt uppfyller de andra kvalitéer som faktiskt söker om man går för att titta på en sån film. Det man vill se är märkliga situationer, roliga specialeffekter, och nån manlig medlem i familjen Weasley som gör bort sig (dvs åldras för fort, kräks sniglar, blir olyckligt kär, har fåniga kläder osv), samt en dos spänning av lättformat.

Så, tillbaka till Jack Sparrow, vad vill en biobesökare se när han/hon går på bio för att titta på Pirates of the Caribbean? Jo, de vill se snygga män (Johnny Depp och Orlando Bloom), otroliga specialeffekter, sanslösa svärdsfighter, otroliga miljöer, onda skurkar, intriger, övernaturligheter, udda humor samt fart, fläkt och spänning!

Som en matiné där man inte vill se annat än just det, så är den nya piratfilmen perfekt! Filmen är lång, nästan tre timmar, men känns inte för lång. Farten hålls uppe hela tiden, utan att för den skull inte ge någon trötthetskänsla (som tex MI3 gör). Det får nästan sägas vara en bedrift.

Dessutom måsta jag säga att jag inte kan låta bli att förundras över Johnny Depp. Han väljer att bara vara med i de filmer han tycker om själv, och lyckas konstant plocka russinen i kakan. Han har under sin karrriär verkligen lyckats med en udda samling filmer, tex Benny and Joon, Edvard Scissorhands, From Hell, Sleepy Hollow, Charlie and the chocolate factory och nu Pirates-filmerna. Det är en imponerande samling, på alla sätt.

Prylar!!!

Härom dagen när jag var på Clas Ohlson för att kolla på fiskegrejer, så snubblade jag över en Skypetelefon istället. Saker blir så sällan som man tänkt sig...

Eftersom jag inte är en "smutsig PC-användare" utan har en MAC istället så blir resultatet att det är lite knepigt att hitta vissa tillbehör, som tex Skypetelefoner. Den variant jag hittade, IPEVO free.1, har jag kikat på ett tag eftersom den marknadsförs via Skypes hemsida som MAC-kompatibel. När jag då snubblade över den på Clas Ohlson för en halvbillig penning så köpte jag den direkt. Köper man den via skype.com får man betala alldeles för mycket i frakt, så det var aldrig aktuellt.

Efter ett testsamtal med min far (där han dessutom hade den web-kamera inkopplad som jag gav honom i julklapp, mycket skoj), så kan jag bara säga att det är faktiskt skönare att prata i en lur än mot en inbyggd högtalare. Dessutom ligger den bra i handen och mot örat. Med andra ord, det är bara att rekomendera!!

Önskelista- del 2.


Dags för del 2 av min lilla önskelista. Red Top!

Red top var en av de serier som gjorde Marianne Westman känd. Den producerades vid Rörstrands fabrik i Lidköping under första halvan av 50-talet. På min önskelista ligger den för att den har en otroligt vacker form, framförallt de karrotter som finns med lock. Trots att designen är över femtio år gammal så känns den hypermodern.

fredag 11 maj 2007

Önskelista- del 1.


Hej igen,

Tänkte lägga ut en önskelista med de 5 saker jag helst vill ha, ur ett keramikdesigperspektiv. Det kommer vara både enskilda föremål, men även hela serier.

Första delen kommer idag, sen fyller jag på efterhand.

Första sak:

Golvvas "Paprika" av Annalisa Thompsson för Uppsala Ekeby.

En fantastiskt vacker skapelse. Tyvärr är jag inte helt ensam om att tycka det vilket gör att de kostar ca 1700kr på Tradera. Här kommer en bild i alla fall.

Veckans snackis

Under en tid så har jag hört en radda folk som har refererat till Facebook. Som "icke-fjortis" så börjar man inse att det händer en massa saker i ålderskategorier nedanför en själv som man inte har direkt koll på. Det blir lätt så, men det känns lite konstigt.

Dock är jag en person som inte är direkt rädd för att ge mig in i den typen av sammanhang. Efter en kort registreringsprocess så var jag då medlem på Facebook. Facebook funkar så att den läser igenom din adressbok i den mail du angivit för att kolla vilka personer som redan finns registrerade på FB. Den hittade tre träffar, varpå det skickas ett litet meddelande till dem om att jag har satt upp dem som kontakt. Det var ungefär då som jag insåg hur beroendeframkallande FB är för många. På ungefär en timme hade alla de tre personerna som fanns i min adressbok bekräftat sin kontakt med mig. Mao, så hårt bevakar de sin Facebook. Sjukligt? Kanske.. Kul? Ja!

Efter ett par dagars användande så har jag nu 18 "vänner" och ett antal som jag väntar ska bekräfta min kontakt. Dessutom finns jag med i ett antal fotoalbum och grupper. Så, är jag beroende än, på samma sätt som mina första kontakter? Nja... Så illa är det inte än.

onsdag 9 maj 2007

Slutresultat mig-Tradera 650-0

Tjoho!!

Tallrikarna vi sålde på Tradera blev ett riktigt fynd. Vi köpte dem för 20kr styck (det var 4 stycken) och igår kväll så sålde vi dem på Tradera för 650kr totalt. Skitkul helt enkelt!!!

Tjoho!!

tisdag 8 maj 2007

Vi har fått ett nytt World Wide Web

Spindelmannen 3 är hårdlanserad över hela världen. Vi var och såg filmen igår och jag kan bara säga att den får tre karl-johansvampar av fem möjliga. Som gammal Spindelmannenläsare så inser man ju snabbt att filmversionen inte är till 100% överensstämmande med tidningsversionen, men klart sevärd ändå. Rekomenderas!

måndag 7 maj 2007

Lite mat- och vintips

Visst ja!!

Jag vill bara berätta att jag hittat ett nytt favvis-lågpris-bubbel! Tidigare har ju Opera varit schysst bubbel för pengarna, men de senaste gångerna jag druckit det så har det tyvärr mest smakat rätt taskigt. Numera är det Cinzano Riserva som står på shoppinglistan när ett schysst bubbel ska införskaffas. Nu kommer det troligen dröja ett tag tills dess. Jag har minst en flaska kvar sen valborg :). Den är inte sådär jobbigt söt som andra Cinzanovarianter brukar vara utan har en tilltalande strävhet som inte lämnar en jobbigt sirapsaktig sötma som eftersmak. Mycket trevligt!

En annan sak när jag ändå är igång. Igår så tillagade vi en rostbiff med hjälp av en digital stektermometer. Jag kan ju inte säga annat än att "GUD vad smidigt det var!" bra resultat och lätt överblickbart. Till det åt en potatissallad med avocado, scharlottenlök och lite annat gott. Mycket trevlig vår-eftermiddagsmat.

Framåt slutet på veckan kommer säkert några inlägg på stug-temat. Det blir en tripp till Katne (Katrineholm/Vingåker) i helgen som kommer och då lär det bli en del stug-fix.

Intet nytt under solen... eller lite grann då.

I lördags var det bal på nationen. Mycket trevligt! Nationens inspektor Leif Lewin avgick och professorn i neurokirurgi Lennart Persson tog hans plats. Vi underströk detta faktum med att sjunga ett specialarrangemang (Andy arrade, mycket trevligt) av Elois (ny text: Leif Lewin...!), samt för att sjunga "in" den nya inspektorn sjöng vi "Han går som en karl", oxå det arrat av Andy. Kul värre. Festsalen exploderade i hyllningar och applåder.

På söndagen var jag lite lätt sömnig. Man kan ju lätt bli det om varit på en trevlig fest och kommit i säng vid 05.30.

På programet för söndagen stod en tur till Knivsta för att fira MPs födelsedag. Han fick en lilja som nu sitter planterad i rabatten. Det var rätt skönt att komma bort fån stadens brus ett par timmar.

En helt annan sak förresten. Ni Uppsalabor som inte varit på promenad kringa Hågadalen och där i kring, ni bör verkligen ta er ut dit. Trevlig natur, men ändå väldigt nära stan. Bara att rekomendera.

Just nu är för övrigt Coloradotallrikarna uppe i 479kr totalt. Mycket skoj!

onsdag 2 maj 2007

Sköna maj välkommen...

Ojojoj, nu har den vanliga sista-april-yran lagt sig och Uppsala har återigen vaknat upp efter en kortare baksmälla. Stan såg precis sådär härligt skräpig ut som man inte vill ha den. De sista minnena av valborgs-sopberget finns fortfarande kvar i form av diverse glaskross på cykelvägarna. Cykelverkstäderna gnuggar händerna...

Jag skulle rapportera från min matlagning i fredags. Det blev riktigt smaskens, eftersom jag tillsammans med de övriga ingredienserna hällde på en söt sherry som fick puttra med chorizon, tomaten, löken och grädden. Toppad med pecorino så blev det en utmärkt god snabbmat. Kan rekomenderas.

Valborgshelgen blev ungefär som vanligt annars. Champagnefrukost, champagnelunch (Jaja, jag vet. Jag hoppade över sillunch i år) och champagnegalopp på smålands. Tacka gud för tvättmaskinen och schampoo. Annars hade jag fortfarande luktat vinäger. Kvällen avrundades med en trevlig middag hemma hos E o P. Mycket trevligt.

Gårdagen gick åt till att ta det lugnt och gå en promenad i Hågadalen. Väldigt trevligt med stadsnära natur och gutefår med lamm.

En sak till innan jag lägger på. Nu har vi slängt ut en auktion på tradera. Ett par limegröna Colorado-tallrikar (Stig Lindberg) som vi hittade på en loppis. Mycket kul! Nu är budgivningen i full gång. På tisdag kväll får vi se hur det slutar!

fredag 27 april 2007

Hemma en fredagkväll. Mat och loppis!

Ikväll är jag hemma ensam och som vanligt när det händer börjar hjärnan gå igång på vad jag ska fixa för käk. Det är alltid lite kul när man har energi och tid för att kunna fixa lite schysst käk. Det är ju alltid en liten utmaning att laga mat i mitt kök, med tanke på att jag har två kokplattor och ingen ugn... Ikväll har jag dock köpt följande ingredienser: lök, tomat, matlagningsgrädde, fullkornsspagetti och chorizo. Min tanke är förstås att slänga ner allt utom pastan i en stekpanna, brassa på ett kort tag, hälla över den nykokta pastan, röra om och servera, toppad med en gnutta pecorino-ost som jag köpte på Martina för ett tag sedan.

Jag återkommer med en rapport om resultatet.

En annan liten sak. Idag for jag förbi Sirius loppmarknad och köpte 6 stycken ljusblå Gefle-tallrikar av Percy för 20 kr. Man kan inte vara missnöjd efter ett sånt fynd. Tjo!

onsdag 25 april 2007

Märkligt magiskt presenttips

Pratade men min kompis W i telefon igår. Han är en lite smålustig IT-konsult som numera satsar på att sälja voodoo-dockor! Det ni! Det trevliga är att jag har fått ett par exemplar av dessa dockor och de är riktigt coola!! Presenter som passar på vilken handväska, mobiltelefon eller barnvagn som helst. (not. till barnvagnar rekomenderas någon beskyddande docka som tex Angel, till tex backspegeln på bilen rekomenderas en elak docka, typ Devil Baby, för att skrämma bort eventuella lapplisor)

De finns på www.voodolls.se, med en massa dockor, ritualer osv.

Nedan har vi Devil Baby på bild :).

tisdag 24 april 2007

Tamej tusan!!

Nu har jag själv provat att gå både via www.kihlgren.net och bara kihlgren.net, och jäklar!! Det funkar ju faktiskt! Nu blir jag nästan lika stolt över mig själv som jag var när mailen plötsligt funkade :).

Utomhusdrömmar

Nu har jag spenderat alltför stora delar av eftermiddagen med att surfa runt och leta efter... Eldkorgar, fiskrökar och slogbodar! Jag skulle tro att det betyder att man håller på att bli vuxen eller nåt åt det hållet. Kul är det oavsett :D. För er som inte känner till vad en slogbod är så kan jag berätta att det är en vindskyddsliknande byggnad med ett väldigt robust utseende. De är mycket populära i Älvdalen, där ju E har sina rötter. Det fina med en slogbod är att de är väldigt trevliga då man har en eldstad i framkant (under tak) som tex stänger ute myggen. I motsats till vad man skulle kunna tro så tar inte taket eld...

Börjar bli många små idéer som jag skulle vilja förverkliga kring vår lilla stuga. Att pappa beställt in el till den är ju jättebra!! Det förenklar verkligen tillvaron rejält om man vill vara där ett tag. Kylskåp, spis och värme förenklar ju onekligen vistelsen där en del.

Borde verkligen ta en sväng neråt Sörmland snart igen. Pappa och K har jobbbat stenhårt där nere med att röja vass och förbereda för nya bryggan. Ska verkligen bli jättekul att se hur det blivit.

Nä nu får det nog vara "slutjobbat" för dagen. Solen står som spön i backen och här sitter jag och får inte så mycket vettigt gjort. Så kan det bli.

måndag 23 april 2007

Jaja.. Då har man väl tagit sig vatten över huvudet igen

Hmm. Min egenhopsydda kurs i att lära sig något om hur det här med domäner, mail och siter hänger ihop fortsätter. För nån månad sedan så tänkte jag "Attans om jag inte borde registrera en domän..." och det gjorde jag.

Ni undrar varför?

Det gör jag med... Jag kan nog inte säga att jag har något direkt behov av en domän. Inte alls. Jag är inte heller speciellt intresserad av internet egentligen, förutom som informations- och nöjeskälla.

Men gjort är gjort. Domänen är registrerad (kihlgren.net) och det första jag försökte gör var att knyta upp en mailadress till den. Efter diverse småplock med google-mail och chattande med en datakunnig kompis i Sthlm så funkade det faktiskt. Innan hade jag nog trott att DNS-inställningar var något för de riktigt tunga killarna, men så var inte fallet (tjoho!!). Däremot vill jag passa på att tacka Samuel för hjälpen, och även killarna på Loopia som skriver deras användarhandledningar :).

Mailen funkade, och nu är nästa projekt att knyta ihop den här bloggen med domänen. Mao kommer bloggen ligga online innan de är ihopknutna. Vill ni så kan ni gå in och kolla på kihlgren.net och se om ni kommer hit. Lyckas ni inte med det så har jag fortfarande inte fått det att funka :(. Knepigt värre det här.