Honungsbröd, direkt från boken! Snygga, goda, men tyvärr lite kompakta. Degen funkar däremot utmärkt som jäsmedel!
---------
Mitt andra test blev Martins honungsbröd. Jag drog igång en deg och var lätt, men endast lite, nervös. Nervös? -tänker ni antagligen. Om inte så borde ni tänka det. Anledningen var förstås för att jag skulle använda vetemjöl special för första gången.
När det var dags att knåda så förstod jag genast varför man behöver en hushållsassistent. Degen blev stenhård och seg som tusan. När jag knådat på en stund, och tillsatt saltet, så började den kännas fuktig på ytan. Självklart var detta saltets förtjänst, men om inte annat så var det kul att så handfast kunnat följa degens kemi.
När jag trodde att degen var klar så lät jag degen jäsa som den skulle. Övriga delar av baket gick rätt så planmässigt, förutom att jag inte har några jäskorgar. Som tur var är nöden uppfinnigarnas moder så det blev ett durkslag och två bunkar som fick tjäna som jäskorgar. De små bröden fick jäsa i kylen över natten och efter gräddningen så var det helt enkelt bland de snyggaste bröden jag sett! Goda var de också, men tyvärr lite väl kompakta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar